Ett pass till!

Då har vi tränat ännu en gång. Och jag är lika nöjd som vanligt! Trots lite spunk i galoppen till en början. Han får som lite panik och blir väldans hoppig, men med glada hejjarop och uppmuntran kommer han in i en riktigt bra galopp efter en liten stund. Jag vet inte om det beror på att han har så mycket känslor i kroppen inför träningarna och att han är så förväntansfull att bägaren rinner över… Men det är bara att sitta lugnt i båten och få honom att prova sig fram fastän det kanske känns konstigt i kroppen. Och så fint han arbetade sedan! Wow! Vi red Kyras fyrkant i galopp och i hörnen flyttade vi runt framdelen. Alltså mycket fokus på att hålla koll på inner bog, yttersidan och lilla rumpestumpen som lätt far en hit o en dit. Jag måste ta halvhalter och få in honom under mig, förbereda genom att ha insidan skålad med ställd nacke, hålla i yttersidan så han inte far utåt och se till att bakdelen INTE går före. Koordination deluxe. Lätt? Njae, tycker att mina egna kroppsdelar är svåra nog att hålla koll på. Men nått måste jag ha gjort rätt för han gjorde rätt!

Efter galopparbetet fick vi den där fantastiskt fina och elastiska traven igen. Den var svårare att hitta innan, han var som lite på-av-på-av. Men ett bra galopparbete lossar de mesta spänningarna, både fysiska och psykiska. Vi red även lite tagen bakdel på volt och diagonala slutor. Eftersom traven inte blev kanon förens på slutet blev heller inte slutorna toppen. Men vi hade en stor trav, lagom tvärning och ändå avspändhet. Det vi inte hade var den där fina flytande känslan och C hade lite koordinationsproblem även han. Lika barn leka bäst?

Summa summarum- Jag är toppennöjd. Nöjd över att han vågar prova sig fram, nöjd att han älskar att jobba, nöjd över världens bästa tränare och nöjd med min egen insats. Nöjd var ordet!

Nu blir det vila dagarna två för herrn. På´t igen på söndag! Som jag längtar. Det kanske är tur att vi inte har en ridbana på gården för då skulle jag inte kunna behärska mig utan träna var eviga dag. Och då skulle C kanske inte vara lika arbetsglad? Vem vet. Det gör nog mycket till för både knopp och kropp att rida mycket ute i skogen. Och vi har riktigt bra träningsmöjligheter ute! Gräsbana, sandbana, grusvägar, branta backar, havet osv osv.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0