Det kommer toppar, och det kommer dalar. Speciellt när det handlar om djur! Vi har haft en riktig formtopp denna veckan, men idag var det en tydlig dalgång. Vet inte riktigt vart det gick fel, men jag tror det var en kombo av saker. Han var superlugn och glad hemma, åkte jättebra, lugn på tävlingsplatsen och stabil. Men först och främst att träningen i torsdags blev inställd, men även att det var framridning i ridhuset (som vi inte ha varit inne i sedan vintern) och folk red som galningar i full galopp, varv efter varv efter varv... Det tyckte C var lite fränt och ville gärna hänga på. Sedan fick han sadeltvångskänning i galoppen, men det släppte. Efter det var han fin, framme i handen och uppe med ryggen. När vi lämnade ridhuset för att gå till (vad jag trodde fanns) collectingring blev det spänt. Ingen sådan fanns och jag fick skritta fram och tillbaka på parkeringen. Det blev inte alls bra, tappade kontakten med honom en del, även om jag gjorde så gott det gick och tyckte att han lyssnade.. Men dålig kontakt och sedan ett soppatorsk gjorde att det blev pannkaka ner inne på banan. Han var tydligt störd över funtionären som knatade mellan banorna tusen gånger, gubben som skrek av skratt i en bil utanför osv osv. Spändheten och knuten i C släppte inte utan blev värre när galoppdelen kom. Jag struntade i en hel del galopp och travade i stället, red lätt och jobbade fram honom. Innan sista halten hade jag iaf fått honom att slappna av lite och han kände sig betydligt godare till mods. Så vi avslutade iaf bra! Det får jag vara nöjd med. 

 

Tänk vad svårt det kan vara. Och vad det kan pendla! 65 % sist, och idag 44 %. Haha, det är bara att skratta år eländet, analysera, träna och gå vidare! Nu blir det starter de tre första helgerna i september. Vi ser fram emot det och vi ska träna, träna och träna! 

 

Nu ska jag ta en powernap, äta middag och ta en ordentlig löprunda! C äter nöjt av gräset i hagen. Det är han värd, min älskade fina häst :)

 

TACK snälla Kristin, för allt, jämt.