Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga om helgens start. Jag är skitnöjd, men poängen var dåliga. Kan man säga så? Ja, jag gör det iaf. Nöjd med transport av hästen, otroligt nöjd med framridning, nöjd över C som stod så snällt i transporten och väntade en timme, nöjd med arrangemanget och nöjd med första delen av programmet! Poängen dalade fint efter skritten, för C blev biten av en kuse… Sedan blev det överslagshandlingar och ALLT nere i hörnet var hemskt creepy. Galopp var också enda gångarten som fanns för tillfället. Jaja, vad gör man. Sitter lugnt och rider ut stormen. Jag trodde verkligen att det var just denna gång som vi skulle få visa upp oss, få visa vad FIN C har blitt. Men i stället fortsätter vi med att rida hem kassa poäng, samtidigt som jag är nöjd! 55 % knåpade vi ihop. Knepigt va, att poängen inte har betydelse? För i min värld är det så mycket mer värt, just nu, att han åker snällt, står och väntar på släpet snällt, presterar på framridningen och att jag rider bra. Sedan kommer resultaten. Förr eller senare.

 

En stor ELOGE till arrangörerna som var så snäll och satt mig på en strykning så jag hann få tag på kavaj och ridbrallorna som jag glömde ute på ön… Snacka om förvirrad tjej. TACK Kristin för att du är du, allt du hjälper till med och står ut med! TACK Olle, som är världens bästa sambo, som lånar ut bilen, tar hand om valpen och mig på tävling. Utan er två skulle det inte bli nån tävling för mig. Men jag måste också TACKA Ewa! Som hämtade min kavaj och ridbrallor och kom ut med det till mig.

 

Nu är det dags att dra av C dojjorna, redan idag faktiskt. Men lite till ska vi rida innan det blir helvila. Tror jag. Lite trött är jag faktiskt, mest i huvudet. Så mycket som det varit nu ett tag är inte sunt. Jag har ett enormt högt tempo i min vardag, det kan alla mina nära skriva under på. Jag hinner mer på en dag än vad många gör på en hel månad… Men nu har det tagit stopp. Jag orkar inte stressa på just nu. Examen är klar, jobbet har börjat och tävlingssäsongen tar en paus. Då borde jag få stressa av. Det räcker gott och väl med jobb, hästfix, hunden och att umgås med mina fina. Plus att jag har tagit tag i träningen av mig själv nu. Har alltid gillat att träna, både gymma, löpa osv. Men nu ett tag har det varit på tok för lite av den varan (av förståeliga skäl). Men sedan ett par veckor har jag prioriterat det. Och vad underbart det är! Lite mer kött på kroppen hade inte skadat. Beach 2014, snart törs även jag kliva ur badrocken. Because it’s all about the looks.. right? Nej, inte alls faktiskt. Jag tränar för att må bra. Både på insidan och utsidan. Att jag blir knäpp och, om möjligt, ännu mer hyperaktiv gör inte livet lättare för de som vistas runt mig. Så för allas skull ska Anna träna ordentligt framöver!

 

Oj sikket långt inlägg. Det var inte min tanke, men ni som orkar läsa får en ”bra gjort!” Nu ska jag fortsätta att inte stressa (läs äta hos föräldrarna, ta med valpen till stallet och möta hovis, träna och sedan krascha i säng). Ha de!